Nej, nu lägger vi ner den här bloggen. Okejdå. Flyttar den snarare...

Vi byter adress och plattform helt enkelt.
Fortsättning följer på www.ideprenorerna.se

Varför? Kanske för att vi har visioner utanför den här boxen?

Gamla stora internetsajter

Det finns en hel del gamla och stora sajter i Sverige. Om man klassar 1996 som gammalt alltså. Men det gör man nog i internetbraschen. Jag träffade en VD för en sådan sajt och frågade om de ville köpa 100 idéer. Han tyckte det lät som en bra idé. Även fast de redan hade mängder av tankar och idéer kring hur de skulle kunna förbättra och förnya sajten. Så funkar det tror jag - de som har idéer ser vikten av ännu fler idéer. De uppskattar den externa betraktarens synpunkter och de vill stämma av att de egna idéerna verkar vettiga. Jag tror det blir ett uppdrag här!

TSHIRTSTORE

Det finns en cool t-shirtaffär inne på gallerian i Stockholm: TSHIRT STORE. Jag hajade till när jag läste att de gärna köper t-shirtidéer. Perfekt tänkte jag. Här har vi ett företag som passar oss. Men hur enkelt är det att generera nya t-shirtidéer? Det görs ju inte direkt ett fåtal t-shirtar i världen. Kreativiteten inom mode är enorm. Så hur går vi från att vara idéprenörer till att bli kläddesigners? Finns bara ett sätt att ta reda på det – vi får försöka helt enkelt.

Jag kontaktade TSHIRTSTORE och ställde frågan:
- Är ni intresserade av att köpa 100 idéer?
- Det låter intressant, svarade de, men hur bra är era idéer? Vi får in 10-20 idéer per dag så det är inget vi saknar.
- Okej jag fattar, svarade jag, antalet idéer är ingen trång sektor. En fråga, räcker det med en idé eller behöver vi skicka in själva designen också?
- Det beror på, svarade TSHIRTSTORE, det blir lättare för oss om vi får hela paketet levererat så klart. För att vi skall köpa bara en idé krävs det att den är riktigt bra + att vi direkt förstår hur det skulle se ut på en T-shirt. Det lättaste är nog att ni testar en idé på oss, gillar vi den så köper vi den och sedan kan vi gå vidare i samarbetet.

En riktig utmaning! Vi beslutade oss för att försöka i alla fall. Vi tog fram en mängd tshirtidéer och nu skall vi utse den bästa och skicka in den till TSHIRTSTORE. Också det en utmaning - hur enas vi om vilken idé som skall skickas in?

Vi jobbar på det…

Det går inte att sälja TV-idéer rakt över disk till produktionsbolag

Men det går att samarbeta på olika sätt.

På väg ned på stan för ett möte med ett TV-produktionsbolag. För att förbereda mig lite surfade jag runt på deras sajt och på deras konkurrenters. Mycket tankar for runt i knoppen: Vad många kreativa program det görs! Hur ska man kunna toppa det? Kanske gäller det att vara lagom kreativ? Att följa trenderna lagom mycket? Var det inte Robinson som bröt ny mark inom TV? Den var kreativ och nytänkande. Skulle ett produktionsbolag nu våga satsa på Robinsons motsvarighet 2010. Och hur bryter man ny mark nu? Det upplevs väl alltid som svårt i alla branscher? Hur tänker man utanför den berömda boxen och hur vågar man agera på en idé som ligger en bra bit utanför boxen? I TV-världen finns stora möjligheter att tänka mycket kreativt inom boxen: ännu en realitysåpa. Men det finns också stora möjligheter att tänka utanför boxen: helt nya koncept som blir till nya boxar.

Hur som helst. Efter mötet: Vi fick de berömda boxarna men, nej, de köper inte idéer rakt över disk. Vi är däremot välkomna att skicka TV-idéer till dem. Vi fick oss mycket matnyttigt till livs. Vilka typer av TV-idéer är inne just nu? Och minst lika viktigt, vilka TV-idéer är iskalla. Det verkar mycket svårt att komma igenom med en idé ända till pitch för en TV-kanal. Men som jag ser det, det måste vara större chans än att spela på lotto?

Stärkande innovationer

E24 skriver om behovet av innovationer för en bättre ekonomi.
Undra om vår kommande regering är intresserade av att köpa några lösningar av oss?

Bra betyg från Tropikhuset

Krister Löfgren som är VD på Tropikhuset i Holmsund gav idéprenörerna 8,5 av 10 poäng i sin utvärdering av idéförsäljningen.

Han skulle kunna tänka sig att använda tjänsterna igen och blev förvånad över den variationsgrad som erbjöds.

Så här avslutar Krister utvärderingen: ”Det här var ytterst märkligt och annorlunda och av den anledningen värt att prova. Det visade sig vara helt rätt. Entusiams och konkreta förslag gav mig nya infallsvinklar jag kan arbeta vidare med vid Tropikhuset i Holmund. Det märks att de som ligger bakom detta fräscha och häftiga koncept verkligen vet vad de gör och gör det med glimten i ögat. Jag önskar Er alla lycka till. Och vill ni köpa kräldjur och botanisera i den herpetologiska djungeln är ni välkomna till Norrlands bästa Tropikhus."

Förverkliga en idé själv?

Började så smått fundera på om jag skulle förverkliga min lilla, men tunga, inrednings- och kreativitetsidé. Kanske går att sälja på Designtorget? Snackade först med idékollegan. Han gick i spinn i alla fall. Idékollegan stämde i sin tur av idén med en designfirma. De tyckte också om den. Jaha, då var det väl bara att börja leta då. Leta efter lämplig leverantör…

Återkommer med rapport när jag hittat rätt. Vill inte avslöja för mycket än.

Betyg 8 av 10 på 103 snusidéer

”Och sedan den dagen snusar vi nikotinfritt alla fyra… ”

Så slutade blogginlägget ”snusidéer”. Efter ett lyckat uppdrag till Nicofree, som vi levererade 103 snusidéer till, fick vi betyget 8 av 10. De skulle gärna rekommendera andra att använda sig av våra idétjänster. De blev positivt överraskade av idéerna (förväntan var lågt ställd). Och de kommer att använda delar av idéerna som verktyg i olika sammanhang i verksamheten.

Inte så illa egentligen!

Förlagsbesök

Idag har jag, Linda, besökt vårt förlag Roos & Tegner för att kika på inlagan till vår bok och prata release och marknadsföring.

Formgivaren Karin Tingstedt gillar rosa och tar igen för förlorad barndom då hon tvangs ärva sina äldre bröders icke-rosa ägodelar.

Går det att sälja TV-idéer till produktionsbolagen?

Hur står det till med kreativiteten i TV-branschen egentligen?

Hahaha, nu räknade ni med att jag skulle skriva ner branschen och diska deras kreativitet! Nejdå, inte alls.

Snacka om kreativ bransch! Och vad många nya påhittiga TV-program som sänds hela tiden. Man undrar liksom var det kommer att slut!? TV-produktionsbolagen måste väl ha öron stora som dasslock ute bland TV-tittarna? Snappa upp trender, mode, omvärldsbevakning. Undrar just om de kunde vara intresserade av att köpa 100 TV-idéer?

Jag tog upp tråden med ett produktionsbolag jag haft kontakt med tidigare:

(Utdrag ur, och smärre förvanskad, korrenspondans)
Hej
Ja det var ett tag sedan vi hördes. Läste igenom vår gamla konversation och av programnamnen att döma så verkar det ju som att du/ni fick igenom ett par stycken (eller var det andra versioner av "Besserwisser" och "Pokerfejs" som gick på TV8 resp TV4?). Jo jag är kvar på firman. Vi är större än någonsin och har bra medvind just nu. Har du några nya sköna idéer så får du gärna skriva några rader.


Glada besked från produktionsbolaget! Minsann! (Och nej, det var inte mina idéer som låg bakom Besserwisser och Pokerfejs som sändes på TV8 resp TV4. Men namnen på två var exakt desamma.)

Jaha, bara att ’pop the question’ då, vill de köpa 100 TV-idéer? Dörren verkar ju vidöppen i alla fall. Jag skickade frågan.

Återkommer med goda nyheter.

Förhoppningsvis.

En riktigt rosa boklansering

Remember: releasefest i morgon...

Tidigare post om detta

Går det att sälja spelidéer?

För ett antal år sedan uppfann jag sällskapsspel. Brottades med frågan om man skulle göra något av dem själv eller skicka till spelföretagen? Det blev alternativet skicka idéer och prototyper till spelföretagen. Jag lyckades aldrig övertyga något spelföretag och jag tröttnade. Men nu, så här några år senare tänkte jag återuppta kontakten med spelföretagen och fråga om de är intresserade av att köpa 100 spelidéer!

Svar efter ett par dagar från ett företag:
- Ja det låter kul, berätta gärna mer hur det skulle gå till.
Alltid lika kul med positivt bemötande. Jag förklarade upplägget och skickade över ett förslag.

Återkommer med rapport hur det gick sen...

Vådan av att skriva lite för kreativa patent

Apple har hamnat i lite blåsväder igen, efter påståenden att de har patenterat metoder för att spionera på den som försöker hacka deras prylar (Steve Jobs Is Watching You: Apple Seeking to Patent Spyware).

Jag kunde inte låta bli att kika lite på själva patentet. Det fanns 20 punkter (claims) som beskrev patentet, och alla verkade fokusera på att upptäcka och larma ifall prylen (exempelvis en iPhone) fått fötter -- samt olika mer eller mindre kreativa sätt där prylen kan klura ut var den är och vem som stulit den. I en av de 20 punkterna listas ett halvdussin "förbjudna aktiviteter" där även det kontroversiella ordet "jailbreaking", ingår. (Jailbreaking betyder att man hackar telefonen så det går att ladda ner valfri app och inte bara de som Apple tillåter. Ett kontroversiellt område, där senaste nyheten är att USAs lagstiftare satt ner foten och sagt rakt ut att jailbreaking är inte olagligt i USA.)

Men som sagt; patentet kan läsas som att det handlar om ett slags smart stöldskydd där orden "hacking" och "jailbreaking" råkar smyga sig in ett par ord i ett hörn av Claim 4. Jag känner igen det från mig själv när jag skriver patent. Man vill så gärna få med allt så man inte står där med mardrömsfrågan 10-20 år senare: "om du nu säger att du tänkt ut just det här smarta, varför skrev du inte just det i patentet för då??"

Å andra sidan kan det vara insmuget helt med vilje i hopp om att ingen skulle orka läsa så långt.

Via Lilla Gumman.

Går det att sälja idéer till multinationella företag?

Jag läste en artikel om ett företag som gillade Open Innovation.

Vad betyder det? Borde väl betyda att man är öppen för innovationer? Dessutom att man är öppen med vilka innovationer man jobbar med? Och kanske att man vill ha hjälp utifrån med sina innovationer? Till exempel samarbetade företaget med Innocentive, ibland. En sajt där forskare och innovatörer kan hjälpa företag med lösningar på problem.

Som alltid när jag läser om företag som är duktiga på idéer blir jag intresserad. Så jag ringde dem.

Varför ringde jag? Jo jag ville veta om de kunde tänka sig att köpa 100 idéer. Det vore väl Open?

Det var ett intressant samtal. De hade rutiner för att ta emot externa uppfinnares innovationer.

Fördel Företaget: rättsliga processer finns på plats
Fördel Uppfinnare: rättsliga processer finns på plats

Men att köpa 100 idéer på ett bräde då?

De undrade vad priset var.
- 8 kr per idé, svarade jag.
- Oj, det var billigt, sa företaget.
- Ja det är billigt, sa jag, men å andra sidan brukar man kunna läsa att idéer inte värda nånting alls. På det här sättet hoppas vi kunna hitta olika sätt att sälja idéer rakt över disk. Förhoppningen är att öka värdet av idéer undan för undan. Har ni några problem på företaget, frågade jag?
- Vi vet inte ens om det här är något för oss, svarade företaget, vi vet inte om det här är förenligt med Open Innovation. Vi använder oss av Innocentive några ggr per år, men det här?
- Där har ni ju ett problemområde, sa jag, 'hur kan vi jobba mer med Open Innovation'. Det kan vi hjälpa er med, föreslog jag.
- Ring mig igen om en månad, svarade företaget, vi måste fundera.

Jag ringde en månad senare. Och frågade om hon mindes vårt samtal?
- Jag har inte glömt er, sa hon, ni finns i bakhuvudet.
- Vill ni köpa 100 idéer nu, frågade jag?
- Nej vi är inte där ännu. Vi jobbar mycket med Consumer Insights, svarade hon. Och för att köpa idéer av er måste vi först veta inom vilka områden vi vill ha idéer, och det vet vi inte.
- Föresten, fortsatte hon, har ni funderat på om ni inte hade några innovationer ni kunde skicka in till vår vanliga innovationsprocess?
- Nej det har vi inte gjort, erkände jag.
- Ni kan väl testa? Jag skickar över information till dig. Samtalet avslutades.

Kort därefter kom ett mail från deras patentavdelning. För varje idé som skickades in krävdes någon form av juridiskt skydd…

Jag kände igen processen. Liknar andra stora multinationella företag. En process som visserligen tillgodoser uppfinnarens önskemål. Jag minns ett svar från ett annat stort svenskt multinationellt företag: starta ett företag och kom sedan tillbaka så kanske vi kan samarbeta.

Vad är slutsatsen av det här då? Ja, vi tycker i alla fall att det är dags att ta nästa steg, att även tillgodose idéprenörens behov. Vad ville vi i det här fallet? Jo sälja 100 idéer för en spottstyver. Men det kan man inte hantera. Ännu. Får vi hoppas.

Hoppas återkomma med godare nyheter i framtiden.

Releasefest för Lindas nya bok

Mer information på förlagets webbsida.

Linda Runarsdottir släpper en ny bok - Backpackercharter till vattenhålet – ett äventyr med Rosa Bussarna

En idé som Linda jobbat med under en längre tid är nu ordentligt genomförd, designad, paketerad, tryckt och alldeles strax även tillgänglig i butik.


Ytterligare en liten idé som gått hela vägen från en lapp i byrålådan till färdig produkt.

Frustrationssensor till nya iPhone

En klockren idé hittad på Lilla gumman; en 3.0-variant på det frustrerade hamrandet på hissknappen eller shift-tangenten för att hjälpa till med att få saker att hända.

Skaka på telefonen för att få lite mer fart på den. Det är väl bara att göra Apple?

Rent tekniskt går det i alla fall. Och kan Apple sitta och söka patent på att telefonen ska lyssna på och känna igen dina hjärtslag (Seamlessly Embedded Heart Rate Monitor ) så ska den väl kunna agera på en ilsken skakning?

Det sitter i väggarna på apburen

Historien om apburen är inte ny, men bra återgiven och kommenterad på Pushing-pixels: Monkey see, monkey do, monkey remember.

I korthet handlar det om en grupp apor i en bur; med något lockande i taket. Det finns en stege, men så fort någon klättrar på den får hela gruppen en kalldusch. Snart lär sig aporna att låta bli stegen.

Då börjar experimentet med att man byter en apa mot en nykomling. Så snart nykomlingen närmar sig stegen ingriper resten av gruppen som ju inte vill bli ha kallvatten på sig igen. Sen byts en till apa och till slut har alla apor som själva upplevt en kalldusch försvunnit.

Kvar finns ett gäng apor som bara vet att ingen ska klättra på stegen och den som försöker ska stoppas. Men inte varför.

En intressant reflektion var just att det var ett välgrundat beslut att låta bli stegen när den ursprungliga gruppen tog det. Och att det kanske fortfarande är en bra idé att låta bli stegen. Men gruppen som är där nu bör i alla fall vara medveten om att de varken tagit beslutet eller vet varför det togs.

Med slutsatsen att det ofta är en bra idé att fundera på varför man gör saker och ifall det kan ha hänt nya saker sedan beslutet togs. I en variant jag hört om apburen stängdes exempelvis duschen av när det ursprungliga teamet lärt sig låta bli stegen.

En annan variant kan vara att de nya aporna älskar vatten eller kan tillverka paraplyn och alltså har en helt annan syn på kallduschar än det gamla teamet.

Högre lön ökar inte motivationen hos kreativa

Mårten Westberg på Netsurvey har gjort en studie som stödjer tidigare forskning i ämnet och som visar att fokus på lönen är en dålig morot för kreativa personer.

Se mer om artiklar på Netsurveys blogg: Högre lön ökar inte motivationen

Det är egentligen ingen nyhet, men den tål att upprepas. Högre lön ökar bara motivation och prestation när det gäller enklare jobb. Så fort hjärnan ska arbeta fungerar inte pengar som drivkraft. Pengarna distraherar snarare. Däremot är det viktigt med anständig och rättvis lön annars distraherar orättvisan tankarna. Som Dan Pink uttrycker det; "fair compensation to get the issue off the table". Se mer om ämnet i denna amerikanska 19 minuters video.

Tur-ist.

Vagabond, charter, Off the beaten track, solsemester, äventyrare.
Kära turister och har många namn.

Jag gillar utbudet av nya sätt sätt turista:
* Bokturist. Res i fotspåren av Lisbeth Salander. Eller Shantaram. Eller Sven Hedin.
* Guerillaturism. Varje museum får inte ta längre än en kvart. Högervarv i galleriorna.
* Nördturism. Samlar du på vetenskapsmän eller kyrkogårdar. Uppsök och besök.
* Missärturism. Kambodja leder.Snart kommer kanske none-inclusive till Sudan eller all-in till Irak.

Går det att sälja bokidéer del 2

Det blev ju nej från det första bokförlaget jag frågade. De ville inte köpa 100 bokidéer. Men jag fick ju några värdefulla kommentarer. Så jag tänkte det fanns andra förlag som ville köpa bokidéer och kontaktade därför ett lite mindre förlag för att se om de kunde vara intresserade. Jag hade ju dessutom beväpnats med lite argument från mitt förra säljförsök.
- Skulle ni vara villiga att köpa bokidéer av oss om bokidéerna var lysande, hade lysande påtänkta författare och tydligt beskriven och stor målgrupp? frågade jag. Utan betänketid svarade förläggaren:
- Det tror jag är en riktigt dålig idé! Men tyvärr kan jag inte prata längre för jag måste iväg, men om ni har några konkreta bokidéer tittar vi gärna på dem.

Lite snopet. Jag följde upp med ett mail och förklarade vårt säljupplägg lite närmare eftersom telefonsamtalet blev så kort. Men svaret blev detsamma: det var inget för dem men om vi hade bokidéer tittade de gärna på dem. Precis så som bokförlag gör vanligtvis.
Drar man någon slutsats av mitt misslyckade säljförsök? Efter två misslyckade försök att sälja bokidéer till bokförlag. Kanske. Antingen är vi fel ute och det kommer inte att gå att sälja bokidéer till förlagen. Eller så har jag inte pratat med rätt person i förlagsbranschen. Men vid närmare eftertanke... Om vårt syfte nu är att hitta sätt att sälja bokidéer till bokförlagen så kanske sättet redan finns framför näsan på oss? Går vi över för att hämta vatten? Bokförlagen tittar ju faktiskt på bokidéer. Om de är bra skriver de gärna avtal. Men de betalar inget för bokideér. De är så vana att få in mängder av bokidéer, synopsis och manus. Okej vi konstaterar preliminärt; man får inget för en bokidé. Utdelning endast om du skriver boken själv.

Ska vi sluta försöka sälja bokidéer? Kanske, kanske inte. Men jag lutar åt att det ändå finns ett etablerat sätt att sälja bokidéer till bokförlag. Kanske får nöja oss med det?

Snusidéer

Jag ringde en fabrikör som tillverkar nikotinfritt snus och frågade om hon ville köpa 100 idéer.

Det var en riktig entreprenör jag hade fått på tråden. Venture Cupvinnare. Men det tog ganska lång tid att övertyga henne.

Frågorna jag fick var många:
- Varför ska jag köpa 100 idéer av er, frågade hon, de kanske är dåliga allihop? Varför inte 10 bra?
- Jo för att det är bättre att du köper 100 eftersom det är idé nummer 98, 99 och 100 som innehåller fröna till de riktigt unika idéerna som ingen annan tänkt på, svarade jag. Det är inte de 10 första idéerna som är unika.
- Det är inte antalet idéer som är problemet, sa hon, det är förverkligandet av idéer.
- Jomen ibland är det kanske nyttigt att få andras ögon på problemen, sa jag, så vad har ni för problemområden? Vi genererar gärna idéer utanför väl definierade ”boxar”.
Efter lite mer prat kom vi fram till att det faktiskt fanns några olika problemområden, som de mycket väl kunde tänka sig att få nya infallsvinklar på.
- Perfekt, sa jag, då har vi några bra ”boxar” att tänka utanför. Köper du 100 idéer då?
- Hur mycket ska ni ha, frågade hon?
- 4 kronor per styck, svarade jag. Vi började med 1 kr per styck och nu är priset uppe i 4 kr per st. Du förstår, vi kör med en annorlunda prismodell, vi dubblerar priset för varje uppdrag, avslutade jag.
- Okej, jag köper, svarade hon.

Ett par dagar senare damp det ned 50 snusdosor i brevlådan. Ett litet varuprov så vi kunde suga på problemet samtidigt som vi tog fram nya idéer.

Och sedan den dagen snusar vi nikotinfritt alla fyra. Kanske inte för all framtid men åtminstone till deadline. Och nu har vi skickat 103 idéer till henne. Det skall bli väldigt kul och intressant att höra vad hon tyckte om idéerna. Hoppas kunna återkomma med en rapport om detta inom kort.

Hur du hetsar upp din kreativitet

Vi såg just en lista med tips hur man får fart på sin kreativitet.
Författaren kallade det för 201 provocerande tips, men det beror nog på vilken skala du använder. Enligt den skalan är Lindas bok "Kreativa Utmaningar" definitivt mer provocerande. Vilket inte hindrar att de 201 tipsen är bra. Och fördelen med en lång lista är att du kan blunda och peka tills du hittar ett tips som känns riktigt bra just den här gången.

Här följer nio översatta smakprov:

1. Avsluta nånting så det är avklarat.
2. Drick för mycket kaffe.
3. Upplev något. Se, lyssna och lukta. Att sitta still hämtar inte några nya idéer; att experimentera och prova nya saker gör det.
4. Hitta ett tvingande syfte. Du behöver en orsak att vara kreativ.
5. Visa tacksamhet. Att tänka på allt det du är tacksam för skapar positiva energier och flöden.
6. Ut och rör på dig. Dels kan du upptäcka något nytt, dels är det ett utmärkt tillfälle att nätverka lite.
7. Undvik multi-tasking. Det är omöjligt att bli uppslukad av något du gör om du inte är totalt fokuserad på det.
8. Tänk på nån av dina dagliga rutiner och kom på ett riktigt flärdfullt sätt att göra den på.
9. Få ut det bara. Hur taffligt det första utkastet än är.
   

Som du kanske märker, är fokus på tipsen kreativitet när det gäller skrivande men det är samma grunder för allt idéskapande; det är ju i slutändan hjärnan som ska inspireras.

Här finns hela listan med 201 förslag.

Lansera elbil enligt Toyotamodellen

"Vad sysslar klantskallarna med?" var min första tanke när jag hörde talas om Toyotas hybridprojekt. Detta var på 90-talet, så ha det i bakhuvudet när du läser min reaktion på projektet:

Elmotor och batteri. Okej. Bra att nån äntligen gör en kommersiell elbil. Bensinmotor för att ladda batteriet när man kör långt. Också en bra idé. Elbilar brukar som bekant inte orka så långt.

Men sen? Ingen laddkontakt. Det går bara att fylla på batteriet med bensinmotorn. Och ett pyttelitet batteri som knappt orkar dra bilen runt kvarteret. Vad är det för skräp? Enda poängen med elmotor och batteri var att det gick att spara nån deciliter bensin för bensinmotorn kunde jobba på perfekt varvtal hela tiden medan den kombinerade elmotorn och generatorn jämnade ut toppar och dalar genom att ladda i och ur batteriet. Sen fanns det funderingar på att automatiskt stoppa bensinmotorn vid rödljus och spara lite där med. Och kanske ta tillbaka lite energi vid inbromsningar.

Det kändes inte som några lysande ambitioner.

Det här var alltså bortåt femton år sedan. Idag, när jag ser resultatet en bit på väg och dessutom vet att Toyota jobbar med 30-årsplaner, är oerhört produktionscentrerade och dessutom älskar att ständigt förbättra saker i små steg faller pusselbitarna på plats. Det känns uppenbart att nån gång för ungefär 20 år sedan togs beslutet; "om 30 år ska vi tillverka elbilar, alltså är det dags att sätta igång".

Med det sättet att tänka blir det plötsligt väldigt logiskt att till varje pris tvinga in en elmotor och ett batteri i en bil och starta serietillverkning av en säljbar produkt. Däremot är det okej med förlust i början, för det är en långsiktig investering. Resten löser vi på vägen med ständiga förbättringar, det viktiga är att komma igång med produktion och försäljning.

Och resultatet? Fundera på vad som händer den dag Toyota tar det "revolutionerande" steget och lanserar en elbil. Jaha, säger du. En Prius utan bensinmotor? Skulle det vara revolutionerande? Nej. Och exakt där ligger poängen. Tänk på alla jobbiga frågor som de sakta men säkert röjt ur vägen genom åren:

• En elbil med stort, tungt och farligt batteri, vad händer om man krockar? "Det är en Prius. Titta på vår olycksstatistik från de senaste 20 åren."

• Vad säger brandkåren, kan de inte få en elchock när bilen krockat och de ska rädda folk ur vraket? "Brandkåren vet vad en Prius är. De är mest glada att bensintanken försvinner."

• Fungerar den verkligen? "20 års statistik igen. (Sen är det en lustig ironi att diskussionerna i samband med skandalen med felaktig programvara och skenande bilar inte tycks ifrågasätta Prius som produkt, utan snarare Toyota som företag.)

• Håller batteriet mer än några år? "20 års erfarenhet av när det brukar behöva bytas".

• Kan nån laga elbilen? "Det är en Prius"

• Går det att tanka el överallt? "Det är en Prius. Du kan beställa bensinmotor som extratillval om du är orolig".

Exakt den typ av jobbiga frågor varje ny idé möter. Bortviftade med ett korthugget "det är en Prius"

Med lite långsiktig planering går det alltså att smyga in ett gigantiskt teknikskifte som en mindre justering i en kedja av ständiga förbättringar. Helt enligt modellen: "och en sak till; den går numera att beställa utan bensinmotor om du vill ha plats för ett större batteri".

Går det att sälja bokidéer till bokförlag?

Jag ringde en förläggare och pratade lite bokidéer.

Det slog mig att förlagen jobbar i en konstig bransch. I de flesta branscher tar men råvara, förädlar den och säljer den. Men den råvara (manus) som förlagen förädlar och säljer (bok) strömmar in i stora mängder helt automagiskt. Förlagens problem är att sålla.

Varför ringde jag en förläggare då? Jo jag ville föreslå ett nytt sätt att jobba för dem. Lite tvärt-om-tänk.

Fakta: det är oerhört liten chans att bli utgiven på ett bokförlag. Bokförlagen får in tusentals manus varje år och endast en bråkdel ges ut. Varför? Jag bara gissar här men troligen på grund av att manuset är dåligt. Manuset passar inte. Manuset har dålig tajming. Manuset har ingen tydlig målgrupp. Förlaget tror inte på bokidén.

Hur jobbar de idag? Ett sätt att hitta blivande författare är genom litterära agenter, interna eller externa. Dessa agenter hittar författarna åt förlagen. Gärna kändisar. Hitta författaren först, manuset sedan. Eller båda samtidigt. Eller så sållar de hängivet bland de tusen manus som kommit in...? En grannlaga uppgift. Minst sagt.

Min tvärt-om-idé då?
Jo jag gillar idéer och försöker ständigt hitta olika sätt att sälja idéer. Så även bokidéer.
- Vill ni köpa bokidéer av mig, frågade jag förläggaren? På det sättet styr NI vilken bok NI vill ge ut och är inte beroende av slumpvisa manus.
- Men hur skulle det gå till, sa förlaget, vi jobbar inte på det sättet.
- Men om vi skulle testa då, frågade jag förläggaren? Vad behöver ni för att avgöra om en bokidé är intressant?
Svaret kom ganska snabbt; Bokidéerna måste vara lysade, författaren likaså och målgruppen måste vara tydligt beskriven.
- Aha, sa jag, köp 100 bokidéer av mig då! Bokidéer som uppfyller alla de tre kriterierna. Och om ni nappar på en bokidé skriver vi förlagsavtal?
Efter en stunds funderande kom vi fram till att det inte var annorlunda än att jobba med en litterär agent. Agenten får procent på royaltien. Bokidéagenten kunde också få procent på royalties.
- Vill du köpa 100 idéer då, frågade jag? Du får bokidén, namnet på författaren och en tydligt beskriven målgrupp för endast 16 kr/idé.
- Nej vi jobbar inte på det sättet, svarade förläggaren.

En inte alldeles intakt box är lättare att tänka utanför

Bra namn på en forskningsartikel. "Thinking Outside a Less Intact Box: Thalamic Dopamine D2 Receptor Densities Are Negatively Related to Psychometric Creativity in Healthy Individuals" Fast i tidningsrubrikerna talas det mer om att sambandet mellan kreativitet och galenskap är bevisat. Låt oss kalla det kreativ rubriksättning. Och kanske bra paketering för att nå ut till en kreativ läsare med att hjärnforskarna börjar hitta synliga tecken på hur en kreativ hjärna är byggd.

Men först; kom ihåg att biologi är komplext och människor ännu mera komplexa. Det är sällan bara en sak som styr något och kroppen anpassar sig. Svaga muskler blir starkare om de används och likaså blir hjärnan smartare om den används.

Skillnaden de hittat är att hjärnans informationsfilter mot omvärlden har svagare broms hos kreativa personer än hos mindre kreativa personer. Men vad betyder det? Ingen vet. Det finns ingen mer forskning ännu; området är ganska nytt.
Nu är i alla fall vi nyfikna på fortsättningen: Har kreativa andra sätt att bromsa informationsflödet; eller hanteras det större flödet annorlunda? Är skillnaderna medfödda, eller bygger hjärnan om sig så den blir så här när man lär sig tänka kreativt?

Och som alltid med forskning gäller det att kika noga på vad de egentligen upptäckt. Oftast handlar det om en liten pusselbit som är helt värdelös utan hjälp av en mängd andra pusselbitar.
I detta fall har de testat kreativiteten på tretton mentalt friska personer. Sen har de kollat på de delar av hjärnan som filtrerar intryck från omvärlden för att se om det fanns nån koppling mellan kreativitet och förmågan att filtrera bort intryck. Och det fanns det. Starkare filter gav svagare kreativitet. Det var allt. Fortfarande en väredefull pusselbit; det går att se på en hjärna att den är kreativ. Men nu behövs flera pusselbitar; kan filtret förändras om man övar på kreativitet? Vi tror det. Men ingen vet. Åtminstone konstaterar Fredrik Ullén i en intervju med Ny Teknik att det inte finns nån forskning på det. Ännu, förhoppningsvis...

Var kom det där med galenskap ifrån då egentligen? Jo. Det var nog mest att forskning på hur psykiska sjukdomar syns i hjärnan gav idén om vilka områden i hjärnan som kanske "sätter ramarna på boxen".

Länk till pressreleasen om forskningsrapporten.

Snart försvinner brevlådan

Snart är brevlådans tid förbi. Tro nu inte att jag inbillar mig att brevlådorna plötsligt förbjuds de närmsta åren. Det här är trendspaning. Att peka ut tecken på att en större förändring är på väg – innan allt för många redan sett den.

Kommer någon elaking plötsligt förbjuda brevlådor eller sluta dela ut saker i dem? Jag tror inte det. Min gissning är snarare att du och jag slutar titta i den. Allt intressant kommer andra vägar. Brevlådan kommer sakta men säkert bli en soptunna för reklamblad från de stackars eftersläntrare som inte hunnit hitta nya kanaler till kunderna. Eller möjligen en låda för reklam riktad till den lilla grupp som kommer ha kvar sin brevlåda. En grupp som vi med all rätt ska respektera. Men du och jag tillhör inte den gruppen. En efter kommer vi tröttna på att ha ett hål i dörren som egentligen bara gör inbrottstjuven glad. Eller ha en låda som man ska komma ihåg att tömma på skräp ibland.

Här kommer listan på det som redan slutat eller snart slutar komma i lådan:

1. Räkningar. Känner du trycket att skaffa autogiro eller ta e-faktura? Bankerna och företagen sparar rejäla summor på att knuffa oss dit istället för att ta räkningen i gamla hederliga brevlådan. Några företag tar redan avgifter för att skicka pappersräkning.
2. Kontoutdrag. Mina banker har slutat med det en efter en. Det känns lite ovant, men jag känner ingen akut saknad.
3. Lönebeskedet. Om du ens någonsin fått det hemskickat... Men jag hör allt fler som får det via en webbsida på intranätet eller liknande elektroniska kanaler. Billigare för företaget även om du skulle välja att skriva ut ditt lönebesked på jobbskrivaren.
4. Tidningen. Snart har du en läsplatta som är större än dagens papperstidningar när du vikt ut den. Som inte väger mer än tidningen och är skönare att hålla i. Och uppdateras varje minut över 3G. Även när tryckeriet har strömavbrott och tidningsbudet fastnat i snön. Finns det någonting i brevlådan som kan konkurrera med det? Möjligen om du har öppen spis då, men det finns billigare saker att tända brasan med.
5. Böcker. E-bokläsaren kommer göra att du slutar beställa hem böcker. De böcker som kommer i brev idag, kommer du ta som E-böcker i morgon. Och finare böcker vill du knappast få som omilt hanterade och klent bolstrade brev.
6. Deklarationen och andra papper från skatteverket. Majoriteten deklarerar redan utan papper. Det känns väldigt rimligt både att vi blir fler och att vi nog kan tänka oss att gå med på att skatteverket skickar saker till oss på nåt modernare sätt än papper i brevlådan.
7. Julkort. Min egen trend är tydlig. Jag skickar i sista sekunden, och då hinner inte snigelposten fram i tid hur dyrt porto jag än betalar.
8. Paketavier. De kommer som SMS redan. Oftast hämtar jag paketet på vägen hem och får avin nästa dag.
   
9. Breven från mormor. Mormor skickar SMS och e-mail allt oftare. Trenden är mätbar rentav. Skatteverket rapporterar att 40% av 20-talisterna deklarerade elektroniskt i år.
   
10. Katalogen från XYZ. Den finns på nätet också. Med uppdaterade priser och lagersaldo. Den absoluta dödsstöten för de tryckta katalogerna kommer när läsplattorna överlever att följa med på stranden och i badkaret. Då finns ingen annan orsak än sentimentalitet kvar för att välja papper.
    

Är det nån panik då? Knappast. Men jobbar du med att trycka eller distribuera saker på papper är det dags att fundera på framtiden. Ändringarna blir stora, men ingenting händer på en natt. Lite sund uppsikt över vad som händer och nyfikenhet underlättar. Skillnaden mellan tur och otur kan handla om små strategiska val när chansen dyker upp. Fundera på att jobba lite mer med e-böcker och digitala medier och en aning mindre med tryckt papper. Eller om du verkligen älskar att jobba med papper eller tryck – jobba med områden där papperet och/eller trycket är minst lika viktigt som texten och bilden.

Vad vi idéprenörer ska göra? Lägga trenden i bakhuvudet i hop med alla andra trender vi upptäckt själva och andra hjälpt oss se. Tillsammans blir det en enorm databas för hjärnan att gräva i när vi ska hitta nya idéspår.

En idé föds sällan ensam

Ofta är idéer inga enskilda, separata företeelser. De sker i kluster och byggs på varandra, ihop och isär, vidareutvecklas och synkas ihop med helt andra områden.

I den bästa av världar alltså.

Som innovationsnätverk är det en av våra bästa egenskaper. Tillsammans når vi ofta fram till helt nya idéer som vi på varsitt håll sällan, om inte aldrig, skulle ha kommit fram till. Det är för att vi triggar varandras kreativitet, inför olika element från våra egna världar och kunskapsområden.

Våra mailkonversationer kan sväva fram och tillbaka, ofta med grund i de idéprojekt vi håller på med för tillfället. Igår var en sådan gyllene stund. Marcus hade dragit igång det hela, Mårten var inne med mer info, Mattias tänkte utanför lådan och kom med ett annat perspektiv som han drog vidare. Linda spårade ur och Mattias följde upp det spåret.

Resultatet; en mycket bra idé vars utvecklingsområde vuxit enormt på bara ett par mailrundor.

Förutom den specifika idéen har vi tagit fram ett antal andra som passar in i uppdraget. Tillsammans är bästa drängar.

Trendspan 2010

Förutom vår bok, vårt idéprenerande och inlägg kopplade till idéer tänkte vi trendspana lite. Bakgrunden till det är att vi genom årens lopp insett att många av våra idéer ploppar upp lite varstans runt om i världen ett par år senare.

Inte för att de snott, eller inspirerats av oss. Nej, lite mer som Darwin, tror vi. Hans evolutionsteori var ju inget enastående verk allena på hans tid. Det låg ju 'i tiden' att verka så som han gjorde.

Att 'ligga i tiden', eller 'före sig tid', kan ha för- och nackdelar. Att vara först med något kan var bra. Att vara bäst är möjligen ännu bättre, i synnerhet om man kan arbeta bort den förstes barnsjukdomar.

Många av de idéer vi haft genom åren har kanske legat såväl i som före 'sin tid', något som vi är väldigt glada över.
För så länge en idé bara ligger gömd i en byrålåda gör den ingen nytta. Och vetskapen om att vi ofta ser att andra varit inne på samma tankebanor som oss och lyckats få ut fina produkter, får oss att inse att vi inte är fel ute.

Vi vägrar se det som ett nederlag att vi inte drivit fram alla projekt själva. Vi hoppas nämligen att det finns bättre lämpade människor till sånt.

Vår nya blogg

Då vi samarbetar som innovationsnätverk tänkte vi samla våra gemensamma jobb, och lite om våra egna, på denna blogg.
Välkomna!