För ett antal år sedan uppfann jag sällskapsspel. Brottades med frågan om man skulle göra något av dem själv eller skicka till spelföretagen? Det blev alternativet skicka idéer och prototyper till spelföretagen. Jag lyckades aldrig övertyga något spelföretag och jag tröttnade. Men nu, så här några år senare tänkte jag återuppta kontakten med spelföretagen och fråga om de är intresserade av att köpa 100 spelidéer!
Svar efter ett par dagar från ett företag:
- Ja det låter kul, berätta gärna mer hur det skulle gå till.
Alltid lika kul med positivt bemötande. Jag förklarade upplägget och skickade över ett förslag.
Återkommer med rapport hur det gick sen...
måndag 30 augusti 2010
torsdag 26 augusti 2010
Vådan av att skriva lite för kreativa patent
Apple har hamnat i lite blåsväder igen, efter påståenden att de har patenterat metoder för att spionera på den som försöker hacka deras prylar (Steve Jobs Is Watching You: Apple Seeking to Patent Spyware).
Jag kunde inte låta bli att kika lite på själva patentet. Det fanns 20 punkter (claims) som beskrev patentet, och alla verkade fokusera på att upptäcka och larma ifall prylen (exempelvis en iPhone) fått fötter -- samt olika mer eller mindre kreativa sätt där prylen kan klura ut var den är och vem som stulit den. I en av de 20 punkterna listas ett halvdussin "förbjudna aktiviteter" där även det kontroversiella ordet "jailbreaking", ingår. (Jailbreaking betyder att man hackar telefonen så det går att ladda ner valfri app och inte bara de som Apple tillåter. Ett kontroversiellt område, där senaste nyheten är att USAs lagstiftare satt ner foten och sagt rakt ut att jailbreaking är inte olagligt i USA.)
Men som sagt; patentet kan läsas som att det handlar om ett slags smart stöldskydd där orden "hacking" och "jailbreaking" råkar smyga sig in ett par ord i ett hörn av Claim 4. Jag känner igen det från mig själv när jag skriver patent. Man vill så gärna få med allt så man inte står där med mardrömsfrågan 10-20 år senare: "om du nu säger att du tänkt ut just det här smarta, varför skrev du inte just det i patentet för då??"
Å andra sidan kan det vara insmuget helt med vilje i hopp om att ingen skulle orka läsa så långt.
Via Lilla Gumman.
Jag kunde inte låta bli att kika lite på själva patentet. Det fanns 20 punkter (claims) som beskrev patentet, och alla verkade fokusera på att upptäcka och larma ifall prylen (exempelvis en iPhone) fått fötter -- samt olika mer eller mindre kreativa sätt där prylen kan klura ut var den är och vem som stulit den. I en av de 20 punkterna listas ett halvdussin "förbjudna aktiviteter" där även det kontroversiella ordet "jailbreaking", ingår. (Jailbreaking betyder att man hackar telefonen så det går att ladda ner valfri app och inte bara de som Apple tillåter. Ett kontroversiellt område, där senaste nyheten är att USAs lagstiftare satt ner foten och sagt rakt ut att jailbreaking är inte olagligt i USA.)
Men som sagt; patentet kan läsas som att det handlar om ett slags smart stöldskydd där orden "hacking" och "jailbreaking" råkar smyga sig in ett par ord i ett hörn av Claim 4. Jag känner igen det från mig själv när jag skriver patent. Man vill så gärna få med allt så man inte står där med mardrömsfrågan 10-20 år senare: "om du nu säger att du tänkt ut just det här smarta, varför skrev du inte just det i patentet för då??"
Å andra sidan kan det vara insmuget helt med vilje i hopp om att ingen skulle orka läsa så långt.
Via Lilla Gumman.
onsdag 25 augusti 2010
Går det att sälja idéer till multinationella företag?
Jag läste en artikel om ett företag som gillade Open Innovation.
Vad betyder det? Borde väl betyda att man är öppen för innovationer? Dessutom att man är öppen med vilka innovationer man jobbar med? Och kanske att man vill ha hjälp utifrån med sina innovationer? Till exempel samarbetade företaget med Innocentive, ibland. En sajt där forskare och innovatörer kan hjälpa företag med lösningar på problem.
Som alltid när jag läser om företag som är duktiga på idéer blir jag intresserad. Så jag ringde dem.
Varför ringde jag? Jo jag ville veta om de kunde tänka sig att köpa 100 idéer. Det vore väl Open?
Det var ett intressant samtal. De hade rutiner för att ta emot externa uppfinnares innovationer.
Fördel Företaget: rättsliga processer finns på plats
Fördel Uppfinnare: rättsliga processer finns på plats
Men att köpa 100 idéer på ett bräde då?
De undrade vad priset var.
- 8 kr per idé, svarade jag.
- Oj, det var billigt, sa företaget.
- Ja det är billigt, sa jag, men å andra sidan brukar man kunna läsa att idéer inte värda nånting alls. På det här sättet hoppas vi kunna hitta olika sätt att sälja idéer rakt över disk. Förhoppningen är att öka värdet av idéer undan för undan. Har ni några problem på företaget, frågade jag?
- Vi vet inte ens om det här är något för oss, svarade företaget, vi vet inte om det här är förenligt med Open Innovation. Vi använder oss av Innocentive några ggr per år, men det här?
- Där har ni ju ett problemområde, sa jag, 'hur kan vi jobba mer med Open Innovation'. Det kan vi hjälpa er med, föreslog jag.
- Ring mig igen om en månad, svarade företaget, vi måste fundera.
Jag ringde en månad senare. Och frågade om hon mindes vårt samtal?
- Jag har inte glömt er, sa hon, ni finns i bakhuvudet.
- Vill ni köpa 100 idéer nu, frågade jag?
- Nej vi är inte där ännu. Vi jobbar mycket med Consumer Insights, svarade hon. Och för att köpa idéer av er måste vi först veta inom vilka områden vi vill ha idéer, och det vet vi inte.
- Föresten, fortsatte hon, har ni funderat på om ni inte hade några innovationer ni kunde skicka in till vår vanliga innovationsprocess?
- Nej det har vi inte gjort, erkände jag.
- Ni kan väl testa? Jag skickar över information till dig. Samtalet avslutades.
Kort därefter kom ett mail från deras patentavdelning. För varje idé som skickades in krävdes någon form av juridiskt skydd…
Jag kände igen processen. Liknar andra stora multinationella företag. En process som visserligen tillgodoser uppfinnarens önskemål. Jag minns ett svar från ett annat stort svenskt multinationellt företag: starta ett företag och kom sedan tillbaka så kanske vi kan samarbeta.
Vad är slutsatsen av det här då? Ja, vi tycker i alla fall att det är dags att ta nästa steg, att även tillgodose idéprenörens behov. Vad ville vi i det här fallet? Jo sälja 100 idéer för en spottstyver. Men det kan man inte hantera. Ännu. Får vi hoppas.
Hoppas återkomma med godare nyheter i framtiden.
Vad betyder det? Borde väl betyda att man är öppen för innovationer? Dessutom att man är öppen med vilka innovationer man jobbar med? Och kanske att man vill ha hjälp utifrån med sina innovationer? Till exempel samarbetade företaget med Innocentive, ibland. En sajt där forskare och innovatörer kan hjälpa företag med lösningar på problem.
Som alltid när jag läser om företag som är duktiga på idéer blir jag intresserad. Så jag ringde dem.
Varför ringde jag? Jo jag ville veta om de kunde tänka sig att köpa 100 idéer. Det vore väl Open?
Det var ett intressant samtal. De hade rutiner för att ta emot externa uppfinnares innovationer.
Fördel Företaget: rättsliga processer finns på plats
Fördel Uppfinnare: rättsliga processer finns på plats
Men att köpa 100 idéer på ett bräde då?
De undrade vad priset var.
- 8 kr per idé, svarade jag.
- Oj, det var billigt, sa företaget.
- Ja det är billigt, sa jag, men å andra sidan brukar man kunna läsa att idéer inte värda nånting alls. På det här sättet hoppas vi kunna hitta olika sätt att sälja idéer rakt över disk. Förhoppningen är att öka värdet av idéer undan för undan. Har ni några problem på företaget, frågade jag?
- Vi vet inte ens om det här är något för oss, svarade företaget, vi vet inte om det här är förenligt med Open Innovation. Vi använder oss av Innocentive några ggr per år, men det här?
- Där har ni ju ett problemområde, sa jag, 'hur kan vi jobba mer med Open Innovation'. Det kan vi hjälpa er med, föreslog jag.
- Ring mig igen om en månad, svarade företaget, vi måste fundera.
Jag ringde en månad senare. Och frågade om hon mindes vårt samtal?
- Jag har inte glömt er, sa hon, ni finns i bakhuvudet.
- Vill ni köpa 100 idéer nu, frågade jag?
- Nej vi är inte där ännu. Vi jobbar mycket med Consumer Insights, svarade hon. Och för att köpa idéer av er måste vi först veta inom vilka områden vi vill ha idéer, och det vet vi inte.
- Föresten, fortsatte hon, har ni funderat på om ni inte hade några innovationer ni kunde skicka in till vår vanliga innovationsprocess?
- Nej det har vi inte gjort, erkände jag.
- Ni kan väl testa? Jag skickar över information till dig. Samtalet avslutades.
Kort därefter kom ett mail från deras patentavdelning. För varje idé som skickades in krävdes någon form av juridiskt skydd…
Jag kände igen processen. Liknar andra stora multinationella företag. En process som visserligen tillgodoser uppfinnarens önskemål. Jag minns ett svar från ett annat stort svenskt multinationellt företag: starta ett företag och kom sedan tillbaka så kanske vi kan samarbeta.
Vad är slutsatsen av det här då? Ja, vi tycker i alla fall att det är dags att ta nästa steg, att även tillgodose idéprenörens behov. Vad ville vi i det här fallet? Jo sälja 100 idéer för en spottstyver. Men det kan man inte hantera. Ännu. Får vi hoppas.
Hoppas återkomma med godare nyheter i framtiden.
torsdag 19 augusti 2010
tisdag 17 augusti 2010
Linda Runarsdottir släpper en ny bok - Backpackercharter till vattenhålet – ett äventyr med Rosa Bussarna
En idé som Linda jobbat med under en längre tid är nu ordentligt genomförd, designad, paketerad, tryckt och alldeles strax även tillgänglig i butik.Ytterligare en liten idé som gått hela vägen från en lapp i byrålådan till färdig produkt.
torsdag 12 augusti 2010
Frustrationssensor till nya iPhone
En klockren idé hittad på Lilla gumman; en 3.0-variant på det frustrerade hamrandet på hissknappen eller shift-tangenten för att hjälpa till med att få saker att hända.
Skaka på telefonen för att få lite mer fart på den. Det är väl bara att göra Apple?
Rent tekniskt går det i alla fall. Och kan Apple sitta och söka patent på att telefonen ska lyssna på och känna igen dina hjärtslag (Seamlessly Embedded Heart Rate Monitor ) så ska den väl kunna agera på en ilsken skakning?
Skaka på telefonen för att få lite mer fart på den. Det är väl bara att göra Apple?
Rent tekniskt går det i alla fall. Och kan Apple sitta och söka patent på att telefonen ska lyssna på och känna igen dina hjärtslag (Seamlessly Embedded Heart Rate Monitor ) så ska den väl kunna agera på en ilsken skakning?
tisdag 10 augusti 2010
Det sitter i väggarna på apburen
Historien om apburen är inte ny, men bra återgiven och kommenterad på Pushing-pixels: Monkey see, monkey do, monkey remember.
I korthet handlar det om en grupp apor i en bur; med något lockande i taket. Det finns en stege, men så fort någon klättrar på den får hela gruppen en kalldusch. Snart lär sig aporna att låta bli stegen.
Då börjar experimentet med att man byter en apa mot en nykomling. Så snart nykomlingen närmar sig stegen ingriper resten av gruppen som ju inte vill bli ha kallvatten på sig igen. Sen byts en till apa och till slut har alla apor som själva upplevt en kalldusch försvunnit.
Kvar finns ett gäng apor som bara vet att ingen ska klättra på stegen och den som försöker ska stoppas. Men inte varför.
En intressant reflektion var just att det var ett välgrundat beslut att låta bli stegen när den ursprungliga gruppen tog det. Och att det kanske fortfarande är en bra idé att låta bli stegen. Men gruppen som är där nu bör i alla fall vara medveten om att de varken tagit beslutet eller vet varför det togs.
Med slutsatsen att det ofta är en bra idé att fundera på varför man gör saker och ifall det kan ha hänt nya saker sedan beslutet togs. I en variant jag hört om apburen stängdes exempelvis duschen av när det ursprungliga teamet lärt sig låta bli stegen.
En annan variant kan vara att de nya aporna älskar vatten eller kan tillverka paraplyn och alltså har en helt annan syn på kallduschar än det gamla teamet.
I korthet handlar det om en grupp apor i en bur; med något lockande i taket. Det finns en stege, men så fort någon klättrar på den får hela gruppen en kalldusch. Snart lär sig aporna att låta bli stegen.
Då börjar experimentet med att man byter en apa mot en nykomling. Så snart nykomlingen närmar sig stegen ingriper resten av gruppen som ju inte vill bli ha kallvatten på sig igen. Sen byts en till apa och till slut har alla apor som själva upplevt en kalldusch försvunnit.
Kvar finns ett gäng apor som bara vet att ingen ska klättra på stegen och den som försöker ska stoppas. Men inte varför.
En intressant reflektion var just att det var ett välgrundat beslut att låta bli stegen när den ursprungliga gruppen tog det. Och att det kanske fortfarande är en bra idé att låta bli stegen. Men gruppen som är där nu bör i alla fall vara medveten om att de varken tagit beslutet eller vet varför det togs.
Med slutsatsen att det ofta är en bra idé att fundera på varför man gör saker och ifall det kan ha hänt nya saker sedan beslutet togs. I en variant jag hört om apburen stängdes exempelvis duschen av när det ursprungliga teamet lärt sig låta bli stegen.
En annan variant kan vara att de nya aporna älskar vatten eller kan tillverka paraplyn och alltså har en helt annan syn på kallduschar än det gamla teamet.
tisdag 3 augusti 2010
Högre lön ökar inte motivationen hos kreativa
Mårten Westberg på Netsurvey har gjort en studie som stödjer tidigare forskning i ämnet och som visar att fokus på lönen är en dålig morot för kreativa personer.
Se mer om artiklar på Netsurveys blogg: Högre lön ökar inte motivationen
Det är egentligen ingen nyhet, men den tål att upprepas. Högre lön ökar bara motivation och prestation när det gäller enklare jobb. Så fort hjärnan ska arbeta fungerar inte pengar som drivkraft. Pengarna distraherar snarare. Däremot är det viktigt med anständig och rättvis lön annars distraherar orättvisan tankarna. Som Dan Pink uttrycker det; "fair compensation to get the issue off the table". Se mer om ämnet i denna amerikanska 19 minuters video.
Se mer om artiklar på Netsurveys blogg: Högre lön ökar inte motivationen
Det är egentligen ingen nyhet, men den tål att upprepas. Högre lön ökar bara motivation och prestation när det gäller enklare jobb. Så fort hjärnan ska arbeta fungerar inte pengar som drivkraft. Pengarna distraherar snarare. Däremot är det viktigt med anständig och rättvis lön annars distraherar orättvisan tankarna. Som Dan Pink uttrycker det; "fair compensation to get the issue off the table". Se mer om ämnet i denna amerikanska 19 minuters video.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)