Frustrationssensor till nya iPhone

En klockren idé hittad på Lilla gumman; en 3.0-variant på det frustrerade hamrandet på hissknappen eller shift-tangenten för att hjälpa till med att få saker att hända.

Skaka på telefonen för att få lite mer fart på den. Det är väl bara att göra Apple?

Rent tekniskt går det i alla fall. Och kan Apple sitta och söka patent på att telefonen ska lyssna på och känna igen dina hjärtslag (Seamlessly Embedded Heart Rate Monitor ) så ska den väl kunna agera på en ilsken skakning?

Lansera elbil enligt Toyotamodellen

"Vad sysslar klantskallarna med?" var min första tanke när jag hörde talas om Toyotas hybridprojekt. Detta var på 90-talet, så ha det i bakhuvudet när du läser min reaktion på projektet:

Elmotor och batteri. Okej. Bra att nån äntligen gör en kommersiell elbil. Bensinmotor för att ladda batteriet när man kör långt. Också en bra idé. Elbilar brukar som bekant inte orka så långt.

Men sen? Ingen laddkontakt. Det går bara att fylla på batteriet med bensinmotorn. Och ett pyttelitet batteri som knappt orkar dra bilen runt kvarteret. Vad är det för skräp? Enda poängen med elmotor och batteri var att det gick att spara nån deciliter bensin för bensinmotorn kunde jobba på perfekt varvtal hela tiden medan den kombinerade elmotorn och generatorn jämnade ut toppar och dalar genom att ladda i och ur batteriet. Sen fanns det funderingar på att automatiskt stoppa bensinmotorn vid rödljus och spara lite där med. Och kanske ta tillbaka lite energi vid inbromsningar.

Det kändes inte som några lysande ambitioner.

Det här var alltså bortåt femton år sedan. Idag, när jag ser resultatet en bit på väg och dessutom vet att Toyota jobbar med 30-årsplaner, är oerhört produktionscentrerade och dessutom älskar att ständigt förbättra saker i små steg faller pusselbitarna på plats. Det känns uppenbart att nån gång för ungefär 20 år sedan togs beslutet; "om 30 år ska vi tillverka elbilar, alltså är det dags att sätta igång".

Med det sättet att tänka blir det plötsligt väldigt logiskt att till varje pris tvinga in en elmotor och ett batteri i en bil och starta serietillverkning av en säljbar produkt. Däremot är det okej med förlust i början, för det är en långsiktig investering. Resten löser vi på vägen med ständiga förbättringar, det viktiga är att komma igång med produktion och försäljning.

Och resultatet? Fundera på vad som händer den dag Toyota tar det "revolutionerande" steget och lanserar en elbil. Jaha, säger du. En Prius utan bensinmotor? Skulle det vara revolutionerande? Nej. Och exakt där ligger poängen. Tänk på alla jobbiga frågor som de sakta men säkert röjt ur vägen genom åren:

• En elbil med stort, tungt och farligt batteri, vad händer om man krockar? "Det är en Prius. Titta på vår olycksstatistik från de senaste 20 åren."

• Vad säger brandkåren, kan de inte få en elchock när bilen krockat och de ska rädda folk ur vraket? "Brandkåren vet vad en Prius är. De är mest glada att bensintanken försvinner."

• Fungerar den verkligen? "20 års statistik igen. (Sen är det en lustig ironi att diskussionerna i samband med skandalen med felaktig programvara och skenande bilar inte tycks ifrågasätta Prius som produkt, utan snarare Toyota som företag.)

• Håller batteriet mer än några år? "20 års erfarenhet av när det brukar behöva bytas".

• Kan nån laga elbilen? "Det är en Prius"

• Går det att tanka el överallt? "Det är en Prius. Du kan beställa bensinmotor som extratillval om du är orolig".

Exakt den typ av jobbiga frågor varje ny idé möter. Bortviftade med ett korthugget "det är en Prius"

Med lite långsiktig planering går det alltså att smyga in ett gigantiskt teknikskifte som en mindre justering i en kedja av ständiga förbättringar. Helt enligt modellen: "och en sak till; den går numera att beställa utan bensinmotor om du vill ha plats för ett större batteri".

Snart försvinner brevlådan

Snart är brevlådans tid förbi. Tro nu inte att jag inbillar mig att brevlådorna plötsligt förbjuds de närmsta åren. Det här är trendspaning. Att peka ut tecken på att en större förändring är på väg – innan allt för många redan sett den.

Kommer någon elaking plötsligt förbjuda brevlådor eller sluta dela ut saker i dem? Jag tror inte det. Min gissning är snarare att du och jag slutar titta i den. Allt intressant kommer andra vägar. Brevlådan kommer sakta men säkert bli en soptunna för reklamblad från de stackars eftersläntrare som inte hunnit hitta nya kanaler till kunderna. Eller möjligen en låda för reklam riktad till den lilla grupp som kommer ha kvar sin brevlåda. En grupp som vi med all rätt ska respektera. Men du och jag tillhör inte den gruppen. En efter kommer vi tröttna på att ha ett hål i dörren som egentligen bara gör inbrottstjuven glad. Eller ha en låda som man ska komma ihåg att tömma på skräp ibland.

Här kommer listan på det som redan slutat eller snart slutar komma i lådan:

1. Räkningar. Känner du trycket att skaffa autogiro eller ta e-faktura? Bankerna och företagen sparar rejäla summor på att knuffa oss dit istället för att ta räkningen i gamla hederliga brevlådan. Några företag tar redan avgifter för att skicka pappersräkning.
2. Kontoutdrag. Mina banker har slutat med det en efter en. Det känns lite ovant, men jag känner ingen akut saknad.
3. Lönebeskedet. Om du ens någonsin fått det hemskickat... Men jag hör allt fler som får det via en webbsida på intranätet eller liknande elektroniska kanaler. Billigare för företaget även om du skulle välja att skriva ut ditt lönebesked på jobbskrivaren.
4. Tidningen. Snart har du en läsplatta som är större än dagens papperstidningar när du vikt ut den. Som inte väger mer än tidningen och är skönare att hålla i. Och uppdateras varje minut över 3G. Även när tryckeriet har strömavbrott och tidningsbudet fastnat i snön. Finns det någonting i brevlådan som kan konkurrera med det? Möjligen om du har öppen spis då, men det finns billigare saker att tända brasan med.
5. Böcker. E-bokläsaren kommer göra att du slutar beställa hem böcker. De böcker som kommer i brev idag, kommer du ta som E-böcker i morgon. Och finare böcker vill du knappast få som omilt hanterade och klent bolstrade brev.
6. Deklarationen och andra papper från skatteverket. Majoriteten deklarerar redan utan papper. Det känns väldigt rimligt både att vi blir fler och att vi nog kan tänka oss att gå med på att skatteverket skickar saker till oss på nåt modernare sätt än papper i brevlådan.
7. Julkort. Min egen trend är tydlig. Jag skickar i sista sekunden, och då hinner inte snigelposten fram i tid hur dyrt porto jag än betalar.
8. Paketavier. De kommer som SMS redan. Oftast hämtar jag paketet på vägen hem och får avin nästa dag.
   
9. Breven från mormor. Mormor skickar SMS och e-mail allt oftare. Trenden är mätbar rentav. Skatteverket rapporterar att 40% av 20-talisterna deklarerade elektroniskt i år.
   
10. Katalogen från XYZ. Den finns på nätet också. Med uppdaterade priser och lagersaldo. Den absoluta dödsstöten för de tryckta katalogerna kommer när läsplattorna överlever att följa med på stranden och i badkaret. Då finns ingen annan orsak än sentimentalitet kvar för att välja papper.
    

Är det nån panik då? Knappast. Men jobbar du med att trycka eller distribuera saker på papper är det dags att fundera på framtiden. Ändringarna blir stora, men ingenting händer på en natt. Lite sund uppsikt över vad som händer och nyfikenhet underlättar. Skillnaden mellan tur och otur kan handla om små strategiska val när chansen dyker upp. Fundera på att jobba lite mer med e-böcker och digitala medier och en aning mindre med tryckt papper. Eller om du verkligen älskar att jobba med papper eller tryck – jobba med områden där papperet och/eller trycket är minst lika viktigt som texten och bilden.

Vad vi idéprenörer ska göra? Lägga trenden i bakhuvudet i hop med alla andra trender vi upptäckt själva och andra hjälpt oss se. Tillsammans blir det en enorm databas för hjärnan att gräva i när vi ska hitta nya idéspår.

Trendspan 2010

Förutom vår bok, vårt idéprenerande och inlägg kopplade till idéer tänkte vi trendspana lite. Bakgrunden till det är att vi genom årens lopp insett att många av våra idéer ploppar upp lite varstans runt om i världen ett par år senare.

Inte för att de snott, eller inspirerats av oss. Nej, lite mer som Darwin, tror vi. Hans evolutionsteori var ju inget enastående verk allena på hans tid. Det låg ju 'i tiden' att verka så som han gjorde.

Att 'ligga i tiden', eller 'före sig tid', kan ha för- och nackdelar. Att vara först med något kan var bra. Att vara bäst är möjligen ännu bättre, i synnerhet om man kan arbeta bort den förstes barnsjukdomar.

Många av de idéer vi haft genom åren har kanske legat såväl i som före 'sin tid', något som vi är väldigt glada över.
För så länge en idé bara ligger gömd i en byrålåda gör den ingen nytta. Och vetskapen om att vi ofta ser att andra varit inne på samma tankebanor som oss och lyckats få ut fina produkter, får oss att inse att vi inte är fel ute.

Vi vägrar se det som ett nederlag att vi inte drivit fram alla projekt själva. Vi hoppas nämligen att det finns bättre lämpade människor till sånt.