Frustrationssensor till nya iPhone

En klockren idé hittad på Lilla gumman; en 3.0-variant på det frustrerade hamrandet på hissknappen eller shift-tangenten för att hjälpa till med att få saker att hända.

Skaka på telefonen för att få lite mer fart på den. Det är väl bara att göra Apple?

Rent tekniskt går det i alla fall. Och kan Apple sitta och söka patent på att telefonen ska lyssna på och känna igen dina hjärtslag (Seamlessly Embedded Heart Rate Monitor ) så ska den väl kunna agera på en ilsken skakning?

Det sitter i väggarna på apburen

Historien om apburen är inte ny, men bra återgiven och kommenterad på Pushing-pixels: Monkey see, monkey do, monkey remember.

I korthet handlar det om en grupp apor i en bur; med något lockande i taket. Det finns en stege, men så fort någon klättrar på den får hela gruppen en kalldusch. Snart lär sig aporna att låta bli stegen.

Då börjar experimentet med att man byter en apa mot en nykomling. Så snart nykomlingen närmar sig stegen ingriper resten av gruppen som ju inte vill bli ha kallvatten på sig igen. Sen byts en till apa och till slut har alla apor som själva upplevt en kalldusch försvunnit.

Kvar finns ett gäng apor som bara vet att ingen ska klättra på stegen och den som försöker ska stoppas. Men inte varför.

En intressant reflektion var just att det var ett välgrundat beslut att låta bli stegen när den ursprungliga gruppen tog det. Och att det kanske fortfarande är en bra idé att låta bli stegen. Men gruppen som är där nu bör i alla fall vara medveten om att de varken tagit beslutet eller vet varför det togs.

Med slutsatsen att det ofta är en bra idé att fundera på varför man gör saker och ifall det kan ha hänt nya saker sedan beslutet togs. I en variant jag hört om apburen stängdes exempelvis duschen av när det ursprungliga teamet lärt sig låta bli stegen.

En annan variant kan vara att de nya aporna älskar vatten eller kan tillverka paraplyn och alltså har en helt annan syn på kallduschar än det gamla teamet.

Högre lön ökar inte motivationen hos kreativa

Mårten Westberg på Netsurvey har gjort en studie som stödjer tidigare forskning i ämnet och som visar att fokus på lönen är en dålig morot för kreativa personer.

Se mer om artiklar på Netsurveys blogg: Högre lön ökar inte motivationen

Det är egentligen ingen nyhet, men den tål att upprepas. Högre lön ökar bara motivation och prestation när det gäller enklare jobb. Så fort hjärnan ska arbeta fungerar inte pengar som drivkraft. Pengarna distraherar snarare. Däremot är det viktigt med anständig och rättvis lön annars distraherar orättvisan tankarna. Som Dan Pink uttrycker det; "fair compensation to get the issue off the table". Se mer om ämnet i denna amerikanska 19 minuters video.

Tur-ist.

Vagabond, charter, Off the beaten track, solsemester, äventyrare.
Kära turister och har många namn.

Jag gillar utbudet av nya sätt sätt turista:
* Bokturist. Res i fotspåren av Lisbeth Salander. Eller Shantaram. Eller Sven Hedin.
* Guerillaturism. Varje museum får inte ta längre än en kvart. Högervarv i galleriorna.
* Nördturism. Samlar du på vetenskapsmän eller kyrkogårdar. Uppsök och besök.
* Missärturism. Kambodja leder.Snart kommer kanske none-inclusive till Sudan eller all-in till Irak.

Hur du hetsar upp din kreativitet

Vi såg just en lista med tips hur man får fart på sin kreativitet.
Författaren kallade det för 201 provocerande tips, men det beror nog på vilken skala du använder. Enligt den skalan är Lindas bok "Kreativa Utmaningar" definitivt mer provocerande. Vilket inte hindrar att de 201 tipsen är bra. Och fördelen med en lång lista är att du kan blunda och peka tills du hittar ett tips som känns riktigt bra just den här gången.

Här följer nio översatta smakprov:

1. Avsluta nånting så det är avklarat.
2. Drick för mycket kaffe.
3. Upplev något. Se, lyssna och lukta. Att sitta still hämtar inte några nya idéer; att experimentera och prova nya saker gör det.
4. Hitta ett tvingande syfte. Du behöver en orsak att vara kreativ.
5. Visa tacksamhet. Att tänka på allt det du är tacksam för skapar positiva energier och flöden.
6. Ut och rör på dig. Dels kan du upptäcka något nytt, dels är det ett utmärkt tillfälle att nätverka lite.
7. Undvik multi-tasking. Det är omöjligt att bli uppslukad av något du gör om du inte är totalt fokuserad på det.
8. Tänk på nån av dina dagliga rutiner och kom på ett riktigt flärdfullt sätt att göra den på.
9. Få ut det bara. Hur taffligt det första utkastet än är.
   

Som du kanske märker, är fokus på tipsen kreativitet när det gäller skrivande men det är samma grunder för allt idéskapande; det är ju i slutändan hjärnan som ska inspireras.

Här finns hela listan med 201 förslag.

Lansera elbil enligt Toyotamodellen

"Vad sysslar klantskallarna med?" var min första tanke när jag hörde talas om Toyotas hybridprojekt. Detta var på 90-talet, så ha det i bakhuvudet när du läser min reaktion på projektet:

Elmotor och batteri. Okej. Bra att nån äntligen gör en kommersiell elbil. Bensinmotor för att ladda batteriet när man kör långt. Också en bra idé. Elbilar brukar som bekant inte orka så långt.

Men sen? Ingen laddkontakt. Det går bara att fylla på batteriet med bensinmotorn. Och ett pyttelitet batteri som knappt orkar dra bilen runt kvarteret. Vad är det för skräp? Enda poängen med elmotor och batteri var att det gick att spara nån deciliter bensin för bensinmotorn kunde jobba på perfekt varvtal hela tiden medan den kombinerade elmotorn och generatorn jämnade ut toppar och dalar genom att ladda i och ur batteriet. Sen fanns det funderingar på att automatiskt stoppa bensinmotorn vid rödljus och spara lite där med. Och kanske ta tillbaka lite energi vid inbromsningar.

Det kändes inte som några lysande ambitioner.

Det här var alltså bortåt femton år sedan. Idag, när jag ser resultatet en bit på väg och dessutom vet att Toyota jobbar med 30-årsplaner, är oerhört produktionscentrerade och dessutom älskar att ständigt förbättra saker i små steg faller pusselbitarna på plats. Det känns uppenbart att nån gång för ungefär 20 år sedan togs beslutet; "om 30 år ska vi tillverka elbilar, alltså är det dags att sätta igång".

Med det sättet att tänka blir det plötsligt väldigt logiskt att till varje pris tvinga in en elmotor och ett batteri i en bil och starta serietillverkning av en säljbar produkt. Däremot är det okej med förlust i början, för det är en långsiktig investering. Resten löser vi på vägen med ständiga förbättringar, det viktiga är att komma igång med produktion och försäljning.

Och resultatet? Fundera på vad som händer den dag Toyota tar det "revolutionerande" steget och lanserar en elbil. Jaha, säger du. En Prius utan bensinmotor? Skulle det vara revolutionerande? Nej. Och exakt där ligger poängen. Tänk på alla jobbiga frågor som de sakta men säkert röjt ur vägen genom åren:

• En elbil med stort, tungt och farligt batteri, vad händer om man krockar? "Det är en Prius. Titta på vår olycksstatistik från de senaste 20 åren."

• Vad säger brandkåren, kan de inte få en elchock när bilen krockat och de ska rädda folk ur vraket? "Brandkåren vet vad en Prius är. De är mest glada att bensintanken försvinner."

• Fungerar den verkligen? "20 års statistik igen. (Sen är det en lustig ironi att diskussionerna i samband med skandalen med felaktig programvara och skenande bilar inte tycks ifrågasätta Prius som produkt, utan snarare Toyota som företag.)

• Håller batteriet mer än några år? "20 års erfarenhet av när det brukar behöva bytas".

• Kan nån laga elbilen? "Det är en Prius"

• Går det att tanka el överallt? "Det är en Prius. Du kan beställa bensinmotor som extratillval om du är orolig".

Exakt den typ av jobbiga frågor varje ny idé möter. Bortviftade med ett korthugget "det är en Prius"

Med lite långsiktig planering går det alltså att smyga in ett gigantiskt teknikskifte som en mindre justering i en kedja av ständiga förbättringar. Helt enligt modellen: "och en sak till; den går numera att beställa utan bensinmotor om du vill ha plats för ett större batteri".

En inte alldeles intakt box är lättare att tänka utanför

Bra namn på en forskningsartikel. "Thinking Outside a Less Intact Box: Thalamic Dopamine D2 Receptor Densities Are Negatively Related to Psychometric Creativity in Healthy Individuals" Fast i tidningsrubrikerna talas det mer om att sambandet mellan kreativitet och galenskap är bevisat. Låt oss kalla det kreativ rubriksättning. Och kanske bra paketering för att nå ut till en kreativ läsare med att hjärnforskarna börjar hitta synliga tecken på hur en kreativ hjärna är byggd.

Men först; kom ihåg att biologi är komplext och människor ännu mera komplexa. Det är sällan bara en sak som styr något och kroppen anpassar sig. Svaga muskler blir starkare om de används och likaså blir hjärnan smartare om den används.

Skillnaden de hittat är att hjärnans informationsfilter mot omvärlden har svagare broms hos kreativa personer än hos mindre kreativa personer. Men vad betyder det? Ingen vet. Det finns ingen mer forskning ännu; området är ganska nytt.
Nu är i alla fall vi nyfikna på fortsättningen: Har kreativa andra sätt att bromsa informationsflödet; eller hanteras det större flödet annorlunda? Är skillnaderna medfödda, eller bygger hjärnan om sig så den blir så här när man lär sig tänka kreativt?

Och som alltid med forskning gäller det att kika noga på vad de egentligen upptäckt. Oftast handlar det om en liten pusselbit som är helt värdelös utan hjälp av en mängd andra pusselbitar.
I detta fall har de testat kreativiteten på tretton mentalt friska personer. Sen har de kollat på de delar av hjärnan som filtrerar intryck från omvärlden för att se om det fanns nån koppling mellan kreativitet och förmågan att filtrera bort intryck. Och det fanns det. Starkare filter gav svagare kreativitet. Det var allt. Fortfarande en väredefull pusselbit; det går att se på en hjärna att den är kreativ. Men nu behövs flera pusselbitar; kan filtret förändras om man övar på kreativitet? Vi tror det. Men ingen vet. Åtminstone konstaterar Fredrik Ullén i en intervju med Ny Teknik att det inte finns nån forskning på det. Ännu, förhoppningsvis...

Var kom det där med galenskap ifrån då egentligen? Jo. Det var nog mest att forskning på hur psykiska sjukdomar syns i hjärnan gav idén om vilka områden i hjärnan som kanske "sätter ramarna på boxen".

Länk till pressreleasen om forskningsrapporten.

Snart försvinner brevlådan

Snart är brevlådans tid förbi. Tro nu inte att jag inbillar mig att brevlådorna plötsligt förbjuds de närmsta åren. Det här är trendspaning. Att peka ut tecken på att en större förändring är på väg – innan allt för många redan sett den.

Kommer någon elaking plötsligt förbjuda brevlådor eller sluta dela ut saker i dem? Jag tror inte det. Min gissning är snarare att du och jag slutar titta i den. Allt intressant kommer andra vägar. Brevlådan kommer sakta men säkert bli en soptunna för reklamblad från de stackars eftersläntrare som inte hunnit hitta nya kanaler till kunderna. Eller möjligen en låda för reklam riktad till den lilla grupp som kommer ha kvar sin brevlåda. En grupp som vi med all rätt ska respektera. Men du och jag tillhör inte den gruppen. En efter kommer vi tröttna på att ha ett hål i dörren som egentligen bara gör inbrottstjuven glad. Eller ha en låda som man ska komma ihåg att tömma på skräp ibland.

Här kommer listan på det som redan slutat eller snart slutar komma i lådan:

1. Räkningar. Känner du trycket att skaffa autogiro eller ta e-faktura? Bankerna och företagen sparar rejäla summor på att knuffa oss dit istället för att ta räkningen i gamla hederliga brevlådan. Några företag tar redan avgifter för att skicka pappersräkning.
2. Kontoutdrag. Mina banker har slutat med det en efter en. Det känns lite ovant, men jag känner ingen akut saknad.
3. Lönebeskedet. Om du ens någonsin fått det hemskickat... Men jag hör allt fler som får det via en webbsida på intranätet eller liknande elektroniska kanaler. Billigare för företaget även om du skulle välja att skriva ut ditt lönebesked på jobbskrivaren.
4. Tidningen. Snart har du en läsplatta som är större än dagens papperstidningar när du vikt ut den. Som inte väger mer än tidningen och är skönare att hålla i. Och uppdateras varje minut över 3G. Även när tryckeriet har strömavbrott och tidningsbudet fastnat i snön. Finns det någonting i brevlådan som kan konkurrera med det? Möjligen om du har öppen spis då, men det finns billigare saker att tända brasan med.
5. Böcker. E-bokläsaren kommer göra att du slutar beställa hem böcker. De böcker som kommer i brev idag, kommer du ta som E-böcker i morgon. Och finare böcker vill du knappast få som omilt hanterade och klent bolstrade brev.
6. Deklarationen och andra papper från skatteverket. Majoriteten deklarerar redan utan papper. Det känns väldigt rimligt både att vi blir fler och att vi nog kan tänka oss att gå med på att skatteverket skickar saker till oss på nåt modernare sätt än papper i brevlådan.
7. Julkort. Min egen trend är tydlig. Jag skickar i sista sekunden, och då hinner inte snigelposten fram i tid hur dyrt porto jag än betalar.
8. Paketavier. De kommer som SMS redan. Oftast hämtar jag paketet på vägen hem och får avin nästa dag.
   
9. Breven från mormor. Mormor skickar SMS och e-mail allt oftare. Trenden är mätbar rentav. Skatteverket rapporterar att 40% av 20-talisterna deklarerade elektroniskt i år.
   
10. Katalogen från XYZ. Den finns på nätet också. Med uppdaterade priser och lagersaldo. Den absoluta dödsstöten för de tryckta katalogerna kommer när läsplattorna överlever att följa med på stranden och i badkaret. Då finns ingen annan orsak än sentimentalitet kvar för att välja papper.
    

Är det nån panik då? Knappast. Men jobbar du med att trycka eller distribuera saker på papper är det dags att fundera på framtiden. Ändringarna blir stora, men ingenting händer på en natt. Lite sund uppsikt över vad som händer och nyfikenhet underlättar. Skillnaden mellan tur och otur kan handla om små strategiska val när chansen dyker upp. Fundera på att jobba lite mer med e-böcker och digitala medier och en aning mindre med tryckt papper. Eller om du verkligen älskar att jobba med papper eller tryck – jobba med områden där papperet och/eller trycket är minst lika viktigt som texten och bilden.

Vad vi idéprenörer ska göra? Lägga trenden i bakhuvudet i hop med alla andra trender vi upptäckt själva och andra hjälpt oss se. Tillsammans blir det en enorm databas för hjärnan att gräva i när vi ska hitta nya idéspår.